STARTSIDA
HISTORIK
DISTRIKTSLOGEN
LOGERNA
AKTIVITETSKLUBBAR
VASA-ARKIVET
ÅRETS SVENSK-AMERIKAN
TIDSKRIFTER
TJÄNSTEMANNASIDAN
MEDLEMSSIDAN
Till sidans början
Platskarta
Kontakt

LÄNKAR TILL:
STORLOGEN
Vasa-Arkivet
Norra Sverige nr 19

Distriktslogens historia

Ordens historia

Bakgrund

År 1830 lämnade ett mindre antal svenskar Sverige för det stora landet i väster och 1840 upphävdes lagen som förbjöd svenskar att för alltid lämna fosterlandet.

Målet för många var Minnesota vars vackra natur med skogar och sjöar starkt påminde om hemlandet. 1850 började den stora utvandringen från Sverige då bl.a. 16 personer från Ljuders socken lämnade sina hem och påbörjade den farliga färden över det stora havet. Omkring 1910 hade ca 665 000 svenskar utvandrat till det nya landet i väster och fram till år 1930 hade ytterligare 500 000 svenskar utvandrat. Av dessa valde ca 200 000 att senare återvända till Sverige.

Bildande

På 1890-talet diskuterade svenska sjukhjälpsföreningar i Connecticut en sammanslutning. Den 29 september 1895 inbjöd George K. Rose intresserade till ett möte i sitt hem i New Haven och den 2 november 1895 inbjöd föreningen Vega i New Britain samtliga föreningar inom staten New Haven till ett möte den 18 februari 1896 i syfte att uppnå en sammanslutning som bland annat skulle:

- Arbeta i slutna eller hemliga föreningar

- Styras av en Storloge

- Utarbeta stadgar

VOA-emblem

Sex föreningar hörsammade inbjudan: Vega, Norden, Vikingen, Kronan i Middletown, Svea och Kronan i Danbury. Huvudpunkterna i inbjudan stadfästes. En kommitté valdes att utarbeta stadgar och ritual: Sex sammanträden hölls varefter man kallade till möte i New Haven den 18 september 1896 för sammanslutning. Två föreningar hade nu dragit sig ur, nämligen Svea och Kronan i Middletown.

Vid organisationsmötet den 18 september 1896 deltog 13 delegater från de fyra föreningarna Vega, Norden, Vikingen, Kronan i Danbury. Den 18 september 1896 stiftades vår Orden och Nils Pearson blev vår förste Stormästare. Organisationens namn blev Vasa Orden av Amerikas Förenta Stater. Stadgar och ritual godkändes och ordens ändamål fastställdes. Namnet Vasa Orden av Amerikas Förenta Stater föreslogs av den förste Storlogesekreteraren George K. Rose.

Bakgrunden till namnet Vasa förklaras i en gammal text med: ”Likt den förste av den stolta Vasaättens konungar, söka vi här att ställa ett högt och ädelt mål framför oss”.

Distriktslogen Connecticut Nr 1 instiftades med C. W. Malmquist som distriktsmästare och George K. Rose som distriktssekreterare. En kommitté tillsattes också för att organisera en Storloge och den 30 mars 1897 hölls det första Storlogemötet.

Ytterligare två föreningar hade nu dragit sig ur, nämligen Vega och Vikingen. Man var orolig för att deras kassor skulle övertas av Vasa Orden av Amerikas Förenta Stater.

Kvarvarande föreningar var nu: Norden Nr 1, instiftad den 1 mars 1883 och Kronan Nr 2, instiftad den 1 december 1896.

Vid storlogemötet beslöts:

- att inkorporera Vasa Orden av Amerikas Förenta Stater under staten Connecticuts lagar och anhålla om stiftelseurkund samt

- att C. W. Malmquist gavs i uppdrag att utforma emblem, ordensmärken och charterbrev.

Vid det andra Storlogemötet år 1899 registreras ”Storlogen av Vasa Orden av Amerikas Förenta Stater”.

Vasa Orden av Amerika i Sverige

fanspel

Sedan år 1913 äger vår orden rätt att bilda distriktsloger och lokalloger i USA, Canada och Sverige. 1935 ändrades vår ordens namn till Vasa Orden av Amerika.

Verksamheten ökade kraftigt och 1929 hade Vasa Orden av Amerika vuxit till att omfatta 438 lokalloger. Idag finns ca 210 lokalloger kvar. I Sverige stiftades den första lokallogen 1924 i Göteborg och Skånes första lokalloge blev Logen Skåne nr 570 som bildades år 1931. År 1933 instiftades Distriktslogen Sverige nr 19. Antalet loger växte därefter i dåvarande Distriktslogen Sverige nr 19.

Distriktslogen Södra Sverige nr 20

Kronobergs natur

Vid distriktsmötet i Jönköping den 16-17 april 1949 beslöts att Distriktslogen Sverige nr 19 skulle delas upp i Distriktslogen Norra Sverige nr 19 och Distriktslogen Södra Sverige nr 20.

Detta beslut sanktionerades vid Storlogemötet i Los Angeles den 1-7 juni 1950.

Vid extra distriktsmöte i Stockholm den 22 oktober 1950 beslöts med 42 röster mot 3 att Distriktslogen Sverige nr 19 skulle delas i två distrikt. Till berörda loger i södra Sverige avgick en skrivelse med anhållan om logebeslut på att de erkände sin anslutning till det nya distriktet. Den 26 december 1950 tillskrevs Storlogens Exekutiva Råd med anhållan om ett nytt distrikt för södra Sverige. Till anhållan bifogades berörda logers enhälliga beslut om sin anslutning. Den 8 januari meddelade Storlogen sitt beslut.

Vår anhållan var godkänd och Distriktslogen Södra Sverige nr 20 var ett faktum. Distriktet omfattar landskapen Skåne, Blekinge, Halland, Småland och Öland. Antalet medlemmar var vid tillfället 661 st. Den förste Distriktsmästaren blev Ove Ström från Logen Skåne nr 570. Idag har Distriktslogen Södra Sverige nr 20 cirka 700 medlemmar fördelade på 13 lokalloger.

Se även DISTRIKTSLOGEN, LOGERNA och AKTIVITETSKLUBBAR.


Uppdaterad: 2013-10-05